-

För tio månader sedan kom denna lilla krabbat till världen.
Grattis gumman på din månadsdag. Puss och kram!



Ps: Idag har Meja flera gånger stått själv väldigt långa stunder. Själv har hon stått förr men inte så länge som hon gjort idag. Och det första steget kommer nog snart.

Nu behöver Meja er hjälp med en pipmugg som inte läcker.
Vi har testat ett gäng men alla läcker. Sist köpte vi en Mam som vi hade hoppats på. Yeah right! Så fort Meja började dricka så började det droppa från locket.  Det läcker alltså mellan muggen och locket, inte i själva pipen.
Har ni nåt bra tips på nån som ni vet funkar så hojta till. 

På måndagar har Wiggo och de andra barnen hos dagmamman jympa i en skola som ligger väldigt nära oss. Så jag lämna alltid Wiggo vid jympan runt 10 istället för 9 hemma hos dagmamman.
Idag ringde dagmamman och sa att det var kaos på gångvägarna så hon visste inte om hon skulle komma fram till jympan med vagnen och barnen men att hon iallafall skulle testa. Jag började klä på Wiggo och Meja. Och precis när jag satt Meja i vagnen( har ingen bil för tillfället så vi går till dagmamman) så ringer dagmamman och säger att hon kommer inte fram med vagnen. Okej, hur ska jag komma fram med min vagn tänkte jag. Ingen av oss kom nån vart helt enkelt. Så vi bestämde att Wiggo fick vara hemma idag för vem vet hur det ser ut på gångvägarna när det är dax att hämta Wiggo kl 14:00. Är det fortfarande lika kaotiskt imorgon så får Ronnie lämna Wiggo och jag får lösa hämtningen på nåt sätt.
Iallafall så stod jag där med en Meja som somnat i vagnen och en Wiggo som ville ut. Tyckte det kändes så trist att bara gå in igen när vi var redo för att vara ute. Dum som jag var så beslutade jag att en promenad runt kvarteret kan ju inte vara så jobbigt. Först biten var inte alls jobbig men till slut tog mjölksyran slut. Jag puttade på Mejas vagn och samtidigt drog jag Wiggo som satt på sin snowracer. En väldigt korkade idè. Jag vet inte alls hur jag kom på den. Hem kom vi till slut men herregud va slut jag var så jag gjorde nog rätt i att ha Wiggo hemma trots allt, en promenad till dagmamman hade varit en pina. 

Familjen sitter i vardagsrummet. Wiggo ser att det börjat snöa. Han säger:

-Det snöar mamma.
-Ja det gör det, va skoj.
-Nu kommer tomten!
-Kommer tomten nu när det börjat snöa?
-Ja mamma, det gör han.

Wiggo är precis som vanligt. I natt blommade det upp massor av prickar på honom så nu har han prickar överallt förutom på benen. Prickarna har inte börjat klia ännu men det kommer nog snart.


Meja är en aning gnälligare än vanligt. Hon har feber till och från. Hon har mest prickar i hårbotten, magen och på ett mycket känsligt ställe. Idag har hon även börjat klia sig.


Sammanfattningsvis så har det varit hyfsat okej med två sjuklingar än så länge. Men det är inte över ännu.

Nu har jag och Ronnie gått med i Viktklubb.se. Så från och med idag är det en strikt diet och motion som gäller.
Den sista januari ska jag ha gått ner 12 kilo enligt viktklubb och om det verkligen stämmer så är jag världens lyckligaste. Önska oss lycka till!

Igår fick Wiggo för sig att han skulle sitta & äta lunch i reserv bebisstolen.

Det är bökigt att få in stolen i köket.

Jaha vart är käket då?!

Vilka idèer barn kan få ibland. Så underbart!

Ojoj va vi har farit runt idag. Absolut inte det vi hade planerat men men, det blir inte alltid som man tänkt sig.

På förmiddagen var jag på Underbara barn-mässan med Magdalena. Det var jätte trevligt att träffa Magdalena igen för det var ett tag sedan. Mässan var helt okej tycker jag. Jag lyckades få lite gratisprodukter, så som våtservetter, blöjor, fruktpurè, ekologisk barnmat, leksak mm. Vi gick igenom mässan på ca 1½ timme. Som avslutning tog vi en kopp kaffe. Tack för en trevlig förmiddag.
När jag kommit hem så var det bara att ta nya tag. Vi åt lunch, packade ner lite saker i skötväskan och satte oss i bilen. Vi åkte till Eko och handlade lite, sen till skopunkten för Wiggo behövde nya vinterskor. Köpte ett par på Maxi men dom visade sig var alldeless för stora och självklart har jag slängt kvittot.
Efter det åkte vi till skogskyrkogården och satte ett ljus på barnens farfars grav. Jag sa till Wiggo att farfar är i himlen och tittar på dig när du busar. Då svarar Wiggo: Nä mamma, farfar är hemma och sover.
När vi var klara där så åkte vi till barnens faster Madde som fått punka på bilen. Ronnie tittade och konstaterade att däcken ej går att laga. Kan eventuellt funka med däckskum.
Efter det åkte vi ut till barnens morfar och hälsade på. Nu har han äntligen kommit hem från sjukhuset men han mår verkligen inte bra. Han har en riktigt lång väg kvar tills han i huvudtaget kan andas ut. Vi fikade och babblade en massa. Sen ringer faster Madde och säger att hon står i Farsta och däcket har exploderat. (Hon skulle testa med däckskum och se om däcket höll vilket det ej gjorde.) Så det var ju bara att säga hej då till morfar och åka till Madde.
Där sattes det på ett reservdäck som även det var punka på, men vi hoppades att det skulle hålla så Madde kunde köra hem bilen iallafall om vi pumpade i luft. Men icke sa nicke. Madde kunde köra i ca 100 meter och sen var däcket tomt. Nu står bilen på en parkering i Farsta och imorgon hoppas Madde på lite tur med ett nytt däck.
När vi var klara med allt detta så var klockan 18:15. Ingen middag i magen och ingen mat hemma. Tanken var att efter att vi varit hos morfar så skulle vi åkt till Maxi och handlat mat men nu var vi alla så trött och orkade inte ens lufta ett finger. Dagens middag vart korv med bröd. En räddare i nöden.
Senare på kvällen kom Danne över med Alicias gamla 90 säng som Meja ska få ta över.(När det är dax för henne att sova i en vanlig säng vill säga.) Tack så mycket, Meja vart jätteglad.
Nu är det time to sleep. Är helt slut i kroppen och huvudet. Sorry för ett rörigt inlägg men det har varit en riktigt rörig dag. Må så gott. God natt!